Vantar för frusna händer

De här slödagarna i soffan som den här vabbperioden har fört med sig har gett mycket tid till stickning. Mina filtade favoritvantar har gjort sitt och är numer söndernötta och det var läge att fixa nya. Jag föredrar ren ull i mina vantar och det är svårt att hitta i butikerna.

Det blir ett par tunna, smidiga vantar i z-tvinnat garn från kampes, en rest från tvåändsstickningskursen för några år sedan. Det här är den första vanten jag stickar i vuxenstorlek sedan slöjden i högstadiet. Tanken på att sticka vantar har nästan fått mig att rysa. Jag minns stickningen på slöjdlektionerna, där allt skulle göras precis efter mönster och utrymmet för eget tänkande och skapande var obefintligt.

Nu är en vante färdig och jag har redan huvudet fullt i idéer till nästa par.